Nyårsafton blev en lugn tillställning hemma med middag. Vaknade tidigt på den nya dagen på året. Ligger kvar en stund i sängen och kelar med katten som heter Lala. Vår dagliga rutin, minst 15 minuter kelar jag med henne innan jag kliver upp på morgonen.
Jag klär på mig för att ta hand om nästa fyrbening som finns i hemmet, Tindra. Hon bor inte på övervåningen så fram till jag går ner för trappen så ligger hon snällt och sover. När hon hör stegen i trappen då är hon snabbt på tassarna och väntar på att få bli kliad bak på rumpan som är hennes favoritställe att bli kliad på. Mest av allt så väntar hon på mat, hon är en labrador och då är mat top of mind. Så efter lite kliande så får hon sin mat och jag klär på mig ytterkläderna för att ta henne på en promenad.
Jag öppnar dörren och tar in den friska luften, första andetaget på morgonen är svårslaget. Då rensas kroppen från nattens sömn och in kommer ny och härlig luft som ger en sådan skön känsla av renhet och nystart. Den här morgonen när jag kommer ut möts jag av något som för mig är ett väldigt starkt tecken på att jag är på rätt väg i livet, en korp. Tänk att den symbol som för mig är tecken på att jag är på rätt väg i livet är det första som visar sig när jag kommer ut och tar mitt första uppfriskande andetag den 1 januari. Som så symboliskt är en dag då vi kan börja om på något nytt. Det kan vi varje dag, varje timme, varje minut. Men 1 januari är lite mer av allt det. Året före är nu stängt, som ett bokslut i företag, och ett nytt år med nya förväntningar har nu börjat.
Känslan i kroppen att få se en korp det första jag ser när jag kommer ut denna morgon är som att ge mig en största tänkbara presenten. Det kommer bli ett bra år, det kommer bli vad jag gör det till och korpen har nu visat att jag är på rätt väg mot det jag önskar in i mitt liv. Tack korpen för den stunden med dig!
