Ja nu har det gått drygt en vecka sedan jag kom hem från min drömresa. En resa som jag aldrig kommer glömma av flera skäl. Det största så klart var att få se späckhuggare. Naturen var ett annat skäl för den är oförglömlig och att sonen orkade med den långa dagen som det blev när vi var ut på havet för att se späckhuggare gör också denna resa minnesvärd.
Nedan kommer lite bilder från resan.
Denna bild är tagen på tåget när vi närmade oss Narvik. Det var en fantastiskt vacker natur som tåget gick i.

En karta där du kan ser vår resa och en mindre över var vi åkte vidare efter Narvik. Vi bodde i Bognes som jag har ringat in längst ner på kartan. Andenes längst upp var därifrån vi utgick för att titta på späckhuggarna. Det blå zigzackandet är där vi var ut med båten.


Många lager med kläder var det… Jag hade långkalsonger, fleecelångkalsonger, slalombyxor, underställströja, lager 2 tröja, stickad tröja, tjock parkas och ovanpå allt det fick vi en torrdräkt som även den var fodrad. Det var lagom med kläder för den dagen. Det var händerna det blev kallt om för jag ville ju gärna få någon av späckisarna på bild.

Efter att vi hade fått på oss alla kläder var det dags att sätta sig i gummibåten. Tacksam att kaptenen placerade sonen och mig längst bak. Det slog mycket där med men inte alls som fram i båten.


När jag såg första fenan på en späckhuggare så kände jag: ”Ok, jag har sett en, jag är nöjd.” Självklart ville jag se fler men att ha sett en gjorde att jag redan då var nöjd med resan. Alla dom andra vi såg var bonus.



Dagen efter späckhuggarturen åkte vi en tur med bilen som vi hade hyrt. Det var magiskt vackert. Naturen är så vacker att man kan titta i oändlighet på den. Vattnet är otroligt klart och man kan se många meter ner i havet.



Sista stoppet för denna dag blev vid Tranøy fyr. Det är ett ställe som jag gärna besöker igen. Det var något speciellt med den platsen. Den gav en ro i kroppen av att bara se på den.


Jag är så oerhört tacksam att min son följde med mig på denna resa. Det var kul att få uppleva min dröm tillsammans med han. Men också lärorikt för han att drömmar kan bli mål som kan bli verklighet. Sista bilden är på mig och sonen från Tranøy fyr. Där jag även passade på att göra ett Ronja (Rövardotter) skrik av glädje.

Några av ovanstående foton är tagen av Malin Olsson, min bardomsvän som tillsammans med sin kärlek också var med på resan.
Härliga bilder och fin berättelse – man blir inte lite avis.
Ha det bäst Madde!
En fantastisk resa var det.