Nu snackar vi inte att bada i ej sommarvarmt vatten utan verkligen bada i IS.
Tidigare i höst var jag på NaprapatJonas kurs i rörelser, den var bra på så många sätt. Att få ta del av Jonas all kunskap och klokskap är verkligen ett privilegium. Så när Jonas la ut att han bjöd in till en andning- och isbadsworkshop anmälde jag mig. Nu när jag har en höst som jag inte jobbar som det normala utan ska landa i det som varit hittills i mitt liv så känns det fint att kunna fylla på med kunskap inom annat än det som krävdes för att driva företag. Jag frågade sonen om han ville med, han är 15 år. Då han brukar duscha kallt så tänkte jag att det kunde vara något för han att följa med på. Det vill han och Jonas välkomnade även ungdomgar. Så jag anmälde sonen med till workshopen.
I fredags var det dags, vi styrde mot Koviken, ett enkelt ställe intill Mälaren vid Drottningholm. Enkelheten passar väl in när Jonas gör saker. Jag gillar också hur tydlig han är i sina instruktioner när han skickar ut om kurser men också i materialet sedan till dom som är anmälda. Förstår att det har varit fler än en som påpekat sådant som för andra är självklart. Så Jonas är tydlig, extremt tydlig i sin information. Som t ex ” Vi kommer att vara nära varandra. Både under andningsövningar, i isbad, i bastu samt dela sovrum med varandra. Så om du är obekväm med detta är det ingen workshop för dig!” Jag gillar den tydligheten. För det gör att dom som kommer är förberedda och det är en personlighet som kommer att passa ihop. Och precis som på rörelsekursen så var det ett väldigt fint gäng som var med på anding- och isbadsworkshopen.
När vi kommer till Koviken så hälsar Jonas och två ur hans team oss välkomna, Calle och Lauris. En eld brinner i eldstaden. Rummet är lite kallt men brasan värmer. Vi som är där värmer också upp platsen både fysiskt och psykiskt. Det finns ett lugn när Jonas håller i något. Jonas berättar om vad vårt kommande knappa dygn ska innehålla. Vi börjar med att bära ispåsar ner till poolen som står nere på bryggan.
Av säkerhetsskäl så väljer Jonas att ha en liten badpool modell enkel som fylls med lite vatten och sedan med is, massor av is, istället för att bada på vintern när isen har lagt sig på sjöarna. För när man sitter i sådan kyla en stund så fungerar inte kroppen alltid som den ska. Så av säkerhetsskäl vill han kunna hjälpa personen upp på fötter när den har suttit klart i det kalla vattnet.
När den väl är fylld så går vi in och Jonas delar med sig från tiden då han var en vecka hos Wim Hof och fick ta del av hans andningstekniker men också hur han var som ledare. Låt mig sammanfatta det så här. Wim Hof är på fler än ett sätt än att han isbadar i timmar och vandrar utan kläder i kyla lite annorlunda.
När vi är klar med andningsövningarna så går vi gemensamt ner till bryggan där poolen står fylld med mycket is och lite vatten. Vi badar alla så länge vi önskar. Några är i en kort stund, 15-30 sek och en sitter länge, 21 minuter. För den personen var det ingen prestation, utan personen var närvarande i ett lugn och bara var. Fint att se. Jag var ner en kort stund, vet inte tid men är rätt säker att det inte var mer än 30 sek i a f. Även om jag med tiden inser att när jag försätter mig i ett meditativt tillstånd försvinner tid och rum. Det var otroligt kallt om fötterna. Kallt så det gjorde ont. Jag har aldrig badat isbad på detta sätt. Endast med bastu och ett snabbt dopp. Det här skulle visa sig dag två att det var något helt annat.
Efter isbadandet så gjorde vi rörelser för att få upp värmen i kroppen. Jonas menar att genom rörelser efter så får vi åter upp värmen på ett sätt som består till skillnad om vi värmer oss med en bastu efter. Då blir vi lätt kall efter att vi har bastat klart och kan börja frys. Att få upp värmen i kroppen kändes inte svårt. Men mina tår var det svårare att få igång. Jag avstod att basta både för att tårna var kalla och att jag inte är något stort fan av att göra det. Efter badandet och bastandet för dom som ville så åt vi gemensam enkel men god middag som Calle lagat åt oss. En fin kväll tillsammans med gänget.
Nästa dag började vi vid 7 med meditation och därefter andningsövningar. Lika som kvällen innan men med några tillägg. Vi mätte syremättnad och puls under några övningar med. Det är otroligt intressant att se hur kroppen reagerar på olika övningar. Hur pulsen kan fort höjas men också fort sänkas för min och några andras del. Det fanns mönster av det som skedde men också avvikelser på en del saker. Min puls gick från 121 till 64 på 30 sekunder. Vad säger det? Vet inte, men jag fascineras över kroppen. Vi såg också hur syremättnaden i blodet är stabil länge till olika delar i andningsövningarna där den drastiskt sjönk och sedan hittar åter upp igen till normal nivå.
Efter andningsövningarna var det dags för dagens isbad. Vi var i grupper om 6-7 personer som gick ner tillsammans med Jonas, vi var runt 20 personer på kursen. Alla fick innan vi gick ner säga vad deras mål för dagen var. Sammanfattningsvis så var det närvaro som önskades av dom flesta. Att få gå in i sig själv och uppleva isbadet. För egen del så hade jag inte fått någon särskild rusch efter badet som jag tycker många säger sig få. Så för mig var det mer att jag skulle göra det en gång till och hur länge jag skulle sitta var för mig ointressant.
Väl nere i isbadet så var det ingen utmaning, inte fötterna heller. Visst är det kallt. Men inte så som jag kan tycka att det är ibland även på sommaren när jag badar. Inbillad kyla som inte känns efter en kort stund. Kylan här försvinner inte. Bara att acceptera och andas lugnt i det. Vi gjorde även lite ljud för att skapa vibration i kroppen för att underlätta. När någon gick upp så hörde jag Jonas säga att den personen suttit över fem minuter. Jag hade en kort sväng känt att jag frös men påmindes om att andas mer medvetet och kylan försvann. När andra omgången av kyla kom så kände jag att jag inte behövde sitta mer. En del av mig ville då sitta 10 minuter men jag ville inte fråga för att inte andra skulle behöva veta tid om dom inte kände för det. Så jag satt en stund till och sedan gick jag upp. 6 minuter och 48 sek satt jag i isbadet. Skönt? Både ja och nej. Skönt på det sättet att jag var lugn hela tiden, skönt att veta att jag kan vara så närvarande och skapa ett sådant lugn i en egentligen icke skön situation. Inte skönt för det är kallt, fast ändå inte. Det är kallt men inte på ett sätt som gör att jag vill kasta mig ur badet. Intressant och lärorikt var det.
Eric, min son, badade i gruppen efter mig. Han frös hela tiden, men han satt mestadels lugnt och andades, i a f så lugnt han kunde. Imponeras av att en femtonåring som inte har så mycket erfarenheter från annat som han kan plocka fram klarade av det på det sätt som han gjorde. Djupt imponerad.
Att han litade på både mig och Jonas. På mig på fredagen då han gick i med en fot men klev ur. Jag sa det var valfritt men att jag rekommenderade han att i a f gå i och sätta sig kort för att sedan gå upp. Att han litade på att Jonas gett oss en förberedelse som skulle göra att han klarade av det. Han klev i och satte sig kort på fredagen. Någon frågade om Eric ville gå upp och han svarade att han inte ville gå upp först. Så han satt kvar. En person valde då efter en kort stund att kliva upp, samma person som dagen innan suttit i 21 minuter. Den personen hade också sagt att idag skulle den inte sitta i så länge. Då det för den personen inte spelade roll så valde den istället att öppna dörren för Eric att kunna kliva upp. En fin gest som gjorde att Eric kort efter att den andra klev ur också klev upp ur isbadet. Värms i hjärtat av alla vuxna som tog hand om Eric på ett så fint sätt. En man i sällskapet badade i sjön med Eric efter isbadet och bastandet med. Han hade barn i liknande ålder. Så säkert mycket det som gjorde att han tog lite som en papparoll åt Eric.
Dom här erfarenheterna som Eric fick av andningsövningarna, isbadandet, umgås med okända personer och att lära nytt blir till verktyg som Eric kan plocka fram i andra situationer i livet. Att få göra saker med Eric och bidra till hans vertygslåda är något jag verkligen gillar.
Efter bad och än en gång bastu för dom som ville så åt vi en god frukost som Calle lagade till oss. En lugn stund med fina samtal. Vi avrundade dagen med reflektioner och frågor som vi hade om andning, badandet och annat om kroppen. Jonas har otroligt stor kunskap som han på ett ödmjukt sätt delar med sig av till andra,
Stort tack Jonas för att du delar med dig av din kunskap och klokskap!
Stort tack Eric för att du hängde med och utmanade dig själv så som du gjorde!
